Justine

Då var det veckans sista slitardag. Riktigt tidig uppstignng blev det, men är värt varje minut eftersom jag hinner hem för att förbereda inför kvällens upplägg. JAg tror att jag tänkt på det mesta, ändå kommer jag säkert stå där och slita mitt hår över att det inte blev som jag tänkt mig. Men jag hoppas så innerligt att det blir bra, att det blir en kväll att minnas och att han kommer att ha ett leende på läpparna, för det är det där underbara leendet som gör att jag önskar att jag kunde ge honom hela världen.

Nu ska jag återgå till arbete. Skriver en kort summering i helgen om hur det hela slutade.
Håll alla tummar och tår för mig. :)

Kramar
/Justine