Från Boråstrakterna
Det vankas helg märker jag, på avdroppandet av kommentarer.
Ni verkar alla ha något helt annat för er. Vilket i och för sig glädjer mig. För det visar att ni alla har ett liv.
Eller så har ni bara fastnat i sovrummet med alldeles för intensivt sex. Eller i vardagsrummet med alldeles för fulla godisskålar. Eller i köket med alldeles för mycket disk efter fredagens bjudmiddag. Eller på toaletten med alldeles för hård mage för att det skall anses nyttigt. Det finns med andra ord en hel rad olika ställen ni kan ha fastnat på en fredagkväll som denna.
Personligen har jag fastnat i sängen, dock med kläderna på och laptopen i knät för att lämna en avrapportering efter en god middag. Det visas förnedringstv i burken och livet går sin gilla gång. Även i ett radhus som detta, åter igen i en helt ny stad. Men det är bara att inse att det endast är jag som är ny här. För har man vuxit upp i samma hus under hela sin barndom... hm, mycket konstig mening, men ni förstår vad jag menar, då är nog det mesta ganska bekant.
Nu ska jag sluta surra för jag krånglar in min hjärna på alldeles för avancerade spår för att jag ska lyckas följa de själv utan att snubbla. Så nu ger jag upp. Det har till och med blivit så illa så min byråkrat till make sitter och kommenterar meningslängden. Jag börjar tappa stinget.
Fredagsmys på er
/Jenny
p.s. Jag har blivit fotad med pinocchio (hur stavas det?) idag och jag har letat efter en typisk Boråsbrud, det närmsta jag kom var modelldockan på Gina Tricot. Jag undrar om det säger mest om staden eller affären.
D.S
Ni verkar alla ha något helt annat för er. Vilket i och för sig glädjer mig. För det visar att ni alla har ett liv.
Eller så har ni bara fastnat i sovrummet med alldeles för intensivt sex. Eller i vardagsrummet med alldeles för fulla godisskålar. Eller i köket med alldeles för mycket disk efter fredagens bjudmiddag. Eller på toaletten med alldeles för hård mage för att det skall anses nyttigt. Det finns med andra ord en hel rad olika ställen ni kan ha fastnat på en fredagkväll som denna.
Personligen har jag fastnat i sängen, dock med kläderna på och laptopen i knät för att lämna en avrapportering efter en god middag. Det visas förnedringstv i burken och livet går sin gilla gång. Även i ett radhus som detta, åter igen i en helt ny stad. Men det är bara att inse att det endast är jag som är ny här. För har man vuxit upp i samma hus under hela sin barndom... hm, mycket konstig mening, men ni förstår vad jag menar, då är nog det mesta ganska bekant.
Nu ska jag sluta surra för jag krånglar in min hjärna på alldeles för avancerade spår för att jag ska lyckas följa de själv utan att snubbla. Så nu ger jag upp. Det har till och med blivit så illa så min byråkrat till make sitter och kommenterar meningslängden. Jag börjar tappa stinget.
Fredagsmys på er
/Jenny
p.s. Jag har blivit fotad med pinocchio (hur stavas det?) idag och jag har letat efter en typisk Boråsbrud, det närmsta jag kom var modelldockan på Gina Tricot. Jag undrar om det säger mest om staden eller affären.
D.S
