Justine

... mina bekymmer.
För du talar om skuggorna i ljus.
Tror inte du greppar när jag pratar.
För du tjatar om inställningens brus.
Vet inte om du ser vad som händer.
För när lampan är släckt är det mörkt.
men en dag är en dag som bör tas i sänder.
Tänk dig för.
Tänk dig för.

Har du lärt dig om saknad och åtrå?
Har du läst dig till lycka och våld?
Har du känt alla famntag i livet,
och hur det smärtar när de upplöses till sorg.

Vet du hur många tårar det rymmer,
när man har en rensad golvbrunn?
Vet du hur många knivar som bränner,
när man handdiskar gång på gång.

Jag tror inte du förstår,
vad du söker. 
Men du vill att jag vet - vem är jag.
Tror du kommer att fortsätta söka.
Tills du tröttnar en vacker dag.
För du lär aldrig finna en småsten,
eller en gnutta av damm,
som bekräftar dina teorier.
Och jag lär få leva med skam.




Alltid, alltid dina toner. Alltid, alltid min musik. Allting, allting går i vågor. Som på vattnet.