Justine

Du bad mig att gå ut och gå. Men jag orkade.
Du bad mig sluta gråta. Men det kändes omöjigt.
Du bad mig le. Men jag kunde inte.
Du bad mig vara stark. Och det tyckte jag att jag var.


Familjen har åkt hem nu. Idag är min sista lediga dag.
Denna vecka inväntar jag besked från lite olika håll och kanter som kommer att påverka min fortatta tillvaro.
Det ska bli så skönt när jag fått dem så jag kan blicka framåt. Fast jag vet att man ska leva i nuet.

Så kommer även denna dag passera utan att jag tycker att jag lyckats fånga den i stunden.
Förlåt älskling. Förlåt. Det kommer andra dagar, bättre dagar. Jag lovar.

/Jenny