Justine

Fråga mig inte om rubriken. Jag kände bara ett stort behov av att använda just det ordet just där.

Idag är jag ledig. Steg upp och åt en god frukost när min man for till jobbet. Sitter i sängen och kommer somna om så fort jag avslutat detta. Jag förtjänar en ledig dag. För nästa vecka kommer jag jobba 9 timmars dagar. det kommer bli min vardag. Suck.

Jag ska på ett möta imorgon och träffa en person inom handikappomsorgen. Vi ska prata lite om vem jag är och eventuellt kommer jag få börja som kontaktperson. Man träffas en dag i veckan och gör roliga saker tillsammans med en person. Det tycker jag låter jättebra. Speciellt eftersom jag lagt mina önskemål på schema så jag får en vardag ledig. Då har jag nästan fyllt upp en 40 timmars vecka med arbetsmöjligheter tror jag. Dock har jag inte börjat än så jag vet inte vad det innebär varken med säljjobbet eller kontaktpersonen, men det visar sig väl med tiden.

Den 21 September var min insändare med i tidningen. Den handlade om det oproffessionella bemötande som jag mötts av på bland annat arbetsförmedlingen och inom serviceyrkena. Idag hade jag fått ett svar på den. Men det var inte någon som var arg på mig utan jag fick ytterligare medhåll, vilket jag tackar och bockar för.
Jag kommer alltså ner hit och ställer till med krig. En sann Lehtinen vill säga.

Nu ska jag gå och lägga mig igen.
Kramar
/Jenny