Justine

Endast idioter står kvar när det börjar regna. Endast idioter struntar i att fälla upp luvan. Endast idioter sitter på en bänk som är sned. Och tittar ut och drömmer om att fånga tiden i sina armar. Endast idioter går tysta, utan att tala. Endast idioter värnar om livet så mycket att de smeker sanden. Endast idioter hoppas på försoning invid strandkanten. Och en sådan fullblodsidiot, det är jag. Du, du är en halvblodsidiot. Och en drömmare. En optismist och en tänkare. Jag är en talare för livet. Ett språkrör för idioter, som lyckats lära sig svenska. Du är ett träd med skyddande krona. Jag är personen utan regnkläder, som slagit sig ner under dig, i skuggan. Du är en halvblodsidiot och en skapare av livsestetik. Jag är en helblodsidiot med käreken pulserande i andetagen, som mynnar ut i små suckar om livets sanningar.
Det är du, och jag. Vilka jävla idioter.

/Jenny