Öland 2009 - mer än helt fantastiskt
Hemma igen efter en minst sagt händelserik vecka och cirka 230 mil i ryggen sitter man här igen då.
Försöker att summera allt jag varit med om under dessa (allt för) få dagar men kommer fram till svårigheterna med att svenska språket tycks ha ett så torftigt ordförråd... vilket jag normalt sätt inte brukar tycka.
Dansveckan på Öland bjöd på massor av dans, vilket kanske kan verka självklart. Men jag hade gruvat mig för att jag skulle bli tvungen att stå själv utan att få chans att dansa och var därför mycket tacksam för att det inte mynnade ut i det senariot. Det var så många norrlänningar där att jag för ett ögonblick undrade om jag hamnat fel!
Och allt underbart flödande solsken! Solsken, solsken, solsken och värme. Det var så länge sedan jag såg havet att jag var alldeles till mig! Det stora blå är få förunnat att ha som arbetsplats kan man kanske säga ;) . Och trots att jag fortfarande kan känna smaken av salt hud så var havet tydligen inte lika äkta som på västkusten. Något som måste upplevas för att jag ska vara överbevisad.
Jag har under den här veckan sett mig omkring på den vackra ön, upplevt både det ena och det andra, blivit en bättre dansare, ätit mat mitt i natten och skaffat mig en ny läsare. Inte att förglömma.
Fick väl så att säga lite mersmak för södra Sverige och kommer därför se mig omkring efter något smidigt kommunikationsmedel som ska ta mig neråt igen i slutet av sommaren. Jag kan ju lika gärna kalla det extra semester istället för arbetslöshet. Och när spontaniteten faller på kan det vara svårt att lyda sitt förnuft. :P
Och så mycket inspirations som samlats inom mig denna vecka. Det har dock inte riktigt nått ut till delen av hjärnan som ska omvandla det till magi på papper, men det finns där och kommer plockas fram när jag inte längre behöver använda min tankeverksamhet för analys av denna vecka. (Nu sätter någon upp en stoppskylt kände jag)
Men berättelsen om all min inspiration och alla ögonblick som man bara upplever i välskrivna böcker med lyckliga i alla sina dagar, den får vi ta en annan gång.
/JEnny
Försöker att summera allt jag varit med om under dessa (allt för) få dagar men kommer fram till svårigheterna med att svenska språket tycks ha ett så torftigt ordförråd... vilket jag normalt sätt inte brukar tycka.
Dansveckan på Öland bjöd på massor av dans, vilket kanske kan verka självklart. Men jag hade gruvat mig för att jag skulle bli tvungen att stå själv utan att få chans att dansa och var därför mycket tacksam för att det inte mynnade ut i det senariot. Det var så många norrlänningar där att jag för ett ögonblick undrade om jag hamnat fel!
Och allt underbart flödande solsken! Solsken, solsken, solsken och värme. Det var så länge sedan jag såg havet att jag var alldeles till mig! Det stora blå är få förunnat att ha som arbetsplats kan man kanske säga ;) . Och trots att jag fortfarande kan känna smaken av salt hud så var havet tydligen inte lika äkta som på västkusten. Något som måste upplevas för att jag ska vara överbevisad.
Jag har under den här veckan sett mig omkring på den vackra ön, upplevt både det ena och det andra, blivit en bättre dansare, ätit mat mitt i natten och skaffat mig en ny läsare. Inte att förglömma.
Fick väl så att säga lite mersmak för södra Sverige och kommer därför se mig omkring efter något smidigt kommunikationsmedel som ska ta mig neråt igen i slutet av sommaren. Jag kan ju lika gärna kalla det extra semester istället för arbetslöshet. Och när spontaniteten faller på kan det vara svårt att lyda sitt förnuft. :P
Och så mycket inspirations som samlats inom mig denna vecka. Det har dock inte riktigt nått ut till delen av hjärnan som ska omvandla det till magi på papper, men det finns där och kommer plockas fram när jag inte längre behöver använda min tankeverksamhet för analys av denna vecka. (Nu sätter någon upp en stoppskylt kände jag)
Men berättelsen om all min inspiration och alla ögonblick som man bara upplever i välskrivna böcker med lyckliga i alla sina dagar, den får vi ta en annan gång.
/JEnny
Kommentarer
Trackback
