Vem är hon?
Där är hon, hon som tar livet i hand, utan att fråga om lov.
Hon, som dansar till toner av döv musik, för att inse att hon är uppfylld av längtan.
Där är hon som bär svaren, på alla olösta gåtor, i sina händer,
öppnar de varsamt som gåvor från livet, presentförpackningar.
Hon som väcker sig själv med aha-upplevelser, en måndagsmorgon, och låter dess mening växa sig starkare, i takt med solstrålarna.
Där sitter hon och skriver, med ett enda syfte, att få finnas till.
För aldrig är väl hon så mycket någon, som med fingrarna varsamt vilande på tangentbordet, medveten om att hon kan få väcka andra med samma milda insikt, en måndagsmorgon.
Det sprider leende på hennes egna läppar.
Ett leende som smittar.
Kommentarer
Trackback
