Justine

Och jag såg himlen.
Och jag såg vattnet.
Och det enda som skiljde de åt var en husfasad.
Och jag kunde inte låta bli att undra,
om livbojen vid min sida
var till för de som skulle sjunka i det blåa, under vattenytan,
eller de som skulle sväva iväg i det blåa, över molnen.




Jaa, sånt kan man också undra över.
/Jenny