Justine

Under min solskenspromenad idag så insåg jag plötsligt, att jag är glad för att jag finns till. Glad över att vakna varje dag och fortfarande vara jag.

Och idag håller jag om mig själv ikapp med solen. För jag kände att idag är jag så nära mig själv, som man bara blir ibland när man tillåter sig att hålla om sig själv.

Och idag tar jag tillfället i akt och ber om ursäkt till mig själv för alla de gånger när jag kritiskt har avfärdat mig, ignorerat mig, eller tvivlat på mig. Jag vill sluta fred med mig själv idag och ge mig tillåtelse att stänga dörren bakom mig och inte göra tröskeln tillgänglig. Ge mig själv tillåtelse att värma upp mig och höra hjärtats frislag. Öppna upp och ge tillbaka det jag tagit av mig själv under mörka dagar och nätter. För en gångs skull vara ett batteri för mig själv, för man kan inte jämt leva på solenergi.

Idag håller jag om mig själv i solskenet, och det tycker jag att ni också ska göra. Såväl fysiskt som mentalt.

Påskpussar
/Jenny