Förlåt mig

Förlåt mig. Jag vet att jag varit en dålig kompis. En dålig fickvän. Och en dålig ägare av min tillvaro den senaste tiden. Jag vet att jag hör av mig alldeles för sällan, eller inte alls. Jag vet att jag aldrig får tummen ur röven med mitt liv. Jag vet att det låter som att jag gör detta för att rena mitt dåliga samvete. Och det gör jag också. Jag har inte ens hunnit med mig själv känns det som. Och vad har jag gjort? Inget, eller allt. eller bara en massa skit.
Jag hoppas att denna vecka blir den vecka när min kraftansträngning ger resultat. När baksidan på myntet får en framsida och det kanske glittrar lite någonstans.

Det är svårt att leva. Det är tungt och jobbigt och komplicerat att få ordning på tillvaron.
Jag är trött. Så jävla trött. Jag har börjat prioritera disken framför samtal och städning framför reflektion. Vem vill leva i ett vakuum? Nu är det dags att visa var skåpet ska stå. Man blir så mycket offer som man gör sig till. Och jag vill inte vara där. Det är lätt, det är praktiskt och oansvarigt att hamna där. Men vem har någonsin valt den lätta vägen? Inte jag.

/Jenny

Okontaktbar

Jag är inte kontaktbar för tillfället.
Blev igår bestulen på min mobil och kan därför inte kontakta omvärlden.
Har lyckats lösa mitt abonemang men eftersom jag blivit av med kontakter och annat så får ni gärna maila eller på annat sätt förmedla ert nummer.

Återkommer när jag lyckats lösa resterande problem.

/Jenny

Heeeelg!

Helg! Jag slipper mr sushi och jag ska njuta av varje sekund som jag har min kärlek i närheten, fr nästa vecka blir det dödstyst i lägenheten.

Idag har vi varit på stan och köpt gardiner (julgardiner till köket och nya till sovrummet) tillsammans med Dennis. (Han köpte också gardiner) Vi har också hunnit avnjuta en lunch på Olearys, smaskigt värre. Efter att ha köpt en ny t-shirt till Jonas som han kan ha ikväll och sörplat i oss en kopp kaffe och massa kakor och gott så sitter grabbarna och checkar blocket och jag färger håret.

Ikväll blir det fest, då en av Jonas kompisar från Borås gästar Kallekrona, och stämningen bir nog på topp. Jag kommer glida in i sällskapet som den rocktjej jag är i mitt hjärta. Svartklädd och med ett nyfärgat sotsvart hår. Sexy mama. grrr. ;)

Snart ringer äggklockan, snart börjar kvällen, snart är det söndag och sedan är det måndag. Jag längtar inte. Men nu är det nu och vi lever här och nu.

Helgkärlek och halloween/allhelgonahälsningar till er alla.
/Jenny

Jaja

jag ska erkänna att jag suger på uppdateringar. Jag ahr ingen undanflykt heller. förutom att jag ska till jobbet strax igen och inte har tid att skriva en massiv uppdatering.

Vistelsen i Borås var dock riktigt trevlig. På lördagen blev det födelsedagsfirande för hela slanten när den yngste herr Berg fyllde 20 år. Han hade skaffat sig en bar och av storebror fick han whiskyglas och en bok med 1001 coktalirecept.

På måndagen åkte vi till Göteborg där jag klippte mig. Vi gick i nästan alla affärer som finns och ni kan tro att jag var shoppingless efter denna dag. Köpte ett par grå jeans som jag sökt efter länge. Vi passade också på att äta en god dagens i förbifarten och styrde sedan kosan hemåt för en lugn filmkväll.

På tisdagen lämnade vi in klänningen för insyning och köpte även armband och örhängen till balen. Jonas lämnade in sin rock på kemtvätt och dessa hämtade vi upp innan avfärden på onsdag förmiddag. Vi tog en sväng in till Jonas morföräldrar på en mycket trevlig lunch innan vi tog avfärd på allvar.

Sammanfattande, kort och koncist. Nu ska jag kila.
Hejs!
/Jenny

Hej hej!

Hej jag lever! Vi har varit i Borås de senaste dagarna och även en tur till Göteborg. Imorgon börjar jag jobba igen och därmed blir det vardag vilket kommer utmynna i nya blogginlägg. Uppdatering på vår vistelse kommer inom kort.

Puss och kram världen!
/Jenny

Skit

Mina överraskande jobbplaner gick åt helvete rent ut sagt. Nu står jag här med ett slavjobb som jag egentligen inte vill ha, för lite timmar, en förbannat dålig lön och aggressionsproblem. Varför ska allt gå åt helvete när man minst av allt behöver det? Varför kan inte jag ta itu med mitt liv som alla andra? Varför kommer jag vara det största misslyckandet som sitter här utan jobb, utan pengar och utan körkort. Varför??!!

Suck
/Jenny

Oj vad det snurrar...

... i mitt huvud av alla tankar just nu. Det är inte lätt med beslut och inte lätt att leva. Tänk om man väljer fel.
Tur att beslutet inte är mitt. Men tankarna mal ändå.

/Jenny

En avskyvärd dag

Det här är en sådan där dag som man gör nästan vad som helst för att slippa. Ni vet när man vaknar och bara hatar allt som har med den dagen att göra. Jag måste gå till jobbet om 10 minuter. HATA. Jag måste åka till friskis och gå på ett möte/stå värd, är idag opeppad på det, brukar inte vara. HATA. Jag måste sova själv inatt. HATA ÄNNU MER. Hatet flödar. Jag vill inte genomföra den här dagen. Varför kan man inte trycka på snabbspola?

Jag hatar redan morgondagen. För den ser nästan likadan ut. Fast egentligen hittar jag på det.
Livet är desorienterat. Kul att man alltid är vilse.

Min ena klocka är 10.00, den andra 10.03. Jag kan få dagen att gå 3 minuter snabbare.

Låt inte hatet styra din Måndag
/Jenny

Saturday evening

Laddar för en kväll som jag tror kommer bli toppen. Och det bästa av alt, lördagar och söndagar är slappa dagar då jag slipper gnäll från sura chefer!

Den röda klänningen har tagits fram, jag har fin fläta och ser så där lagomt snygg ut. (Fast positivt
inte bitter ironi)
Snart kommer "mina" pojkar och då blir det sällskapsspel och sedan middag, därefter ut och se stan by night, alltid lika spännande för en skogsmulle som mig. Kvällen är lång, och den har inte ens börjat! Jippie! :D Jag har fortfarande en hel dag kvar på helgen, dvs morgondagen!

Övertaggad, överlycklig, levnadsglad tjej lämnar bloggen med en klackspark.
/Jenny

Nytt inlägg

Nya tag. Nya dagar. Nya drömmar.
Knacka på utan att kliva in, men kika gärna i nyckelhålet.

/Jenny

Fulhet och förvridna drömmar

Jag tror aldrig jag varit så ful som idag. Och det värsta var att det inte var någon särskild anledning, utan bara den misär som drabbat mitt utseende för tillfället. Faktiskt extremt tragiskt. Så för att provocera min omgivning lite, för jag vet att ni lackar ur på mitt självömkande när jag sätter igång, så följer här punkterna som fick mig att vilja blunda för min egen spegelbild.

- Vet ej var de kom från, och det är sak samma om det är sambokilon, fjortisfläsl eller lathet, men jag har aldrig vägt så mycket som jag gör nu. Och det är faktiskt ena handens alla fingrar på tok för många kilon.

- Jag har ta me fan lidit av acne sedan jag var 12 år gammal, både i ansiktet och på ryggen. Det har resulterat i att jag inte kunnat vistas en enda sommar med bar rygg utan att skämmas och att jag konstant skyler mig för den jag älskar när han vill vara nära. Nu har jag bokat (ännu ett, har varit dr tidigare för ngt år sedan) ett beök på vårdcentralen för nu tänker jag tigga om att få något starkare sp jag kan bli av med det här och slippa skämmas.

- Visst, det sägs att 95% av alla kvinnor har celluliter. Men det blir ju inte direkt bättre av att jag har det i släkten.

- Mitt hår, som annars är en av de få saker jag är stolt över ser för jävligt ut just nu. Det är slitet och måste klippas samt att det var länge sedan jag färgade det och det har nu blivit en utväxt.

- Jag är så oerhört oberskrivligt trött och less på att inte ha några bröst att jag faktiskt inte bryr mig om vem som läser det här inlägget för tillfället. Varför var jag tungen att stanna i puberteten och aldrig få uppleva hur det känns att få handla en ny bh med anledning av att de gamla blivit för små. För jag skämtar inte när jag säger att det aldrig har hänt.

- Min förkyldning går inte över och jag ahr inte tränat på en vecka.

- Och sist men inte minst. Bristen på pengar gör mig helt osannolikt less.

Jag är så bitter för tillfället i min ensamhet att jag tror att jag ska publicera det här förbannade klagoinlägget och sedan försöka sova bort den här kvällen och ha mig själv som enda sällskap. Jag vet. Jag slutar aldrig frvånas över vilken tragisk människa jag är.

Och för alla er som bryr er, vilket hör och häpna är majoriteten av de som läser denna blogg, så ber jag er att i stilla tysthet låta bli att kommentera detta inlägg. Och nej, jag är inte djupt deprimerad och det har inte hänt något traumatiskt. <men just ikväll känner jag bara för att gå och dra något gammalt över mig.

Over and out.
/Jenny

True love

Den killen ÄR för bra för att vara sann. Och jag får ha honom i mitt liv. Inte undra på att jag är lycklig.

/Jenny

Gratis

Gratis indisk gryta med nybakt bröd till lunch och gratis Sushi till middag.
Ibland älskar jag mitt jobb!

Höstchillidill i soffan
/Jenny

Guldmedalj

Dagens guldmedalj går till mig själv för ett alldeles utmärkt genomfört uppdrag.
Jag är idag den 14 oktober 2009 mycket stolt över mig själv.
Jag har skrattat för mig själv idag sedan de goda nyheterna men jag tänker inte berätta något mer för er.
Hemlighetmakeri är underskattat.
Mer info kommer inom kort. ;)


Tillbaka till jobbet.
/Jenny


Kväll

Kyla. Te. Värme. Dusch. Morgonrock. Varm choklad. Gos.

Jag gillar hösten.

Puss och kram
/Jenny

Tänk om...Tänk att

Tänk att världen är stor men universum är större och att världen är vacker och skrattframkallande.
Tänk att morgondagen väntar med hemliga kodord och nyckeln är ett leende.
Tänk om vi vaknar för tidigt och går upp utan mening, för att fylla sparade timmar med eufori i ett andetag av stolthet.
Tänk att få springa ikapp med hösten i en storm utan vingar. Och fly och fäktas i medvind mot havsbrus och endorfiängslan. Att omfamna andetagsmoln av värmeånga och hålla en hand i en handske och tycka att den passar perfekt i min.
Tänk om virrvarr av glömska blev drömska vinternätter, av värmevila i en säng med dun och omslingrade kroppar. Och omen hejdåkram blev en vänskapskram och en förhoppning om närhet.
Tänk att stormtrivas tillsammans i en vetenskaplig sfär, i en tårfylld kudde och tro på varandras svaghet.
Och tro på varandras ledord.
De betyder kärlek.
Tänk att vi är unga och osårbara. Fulla med livslust och längtan.
Tänk om vi tog den tillvara och byggde en framtid av möjligheter istället för ett hinder av svårigheter.
Och de taktfasta fotstegen i trappan. Den rasslande nyckeln i låset. Den varma smekningen i nacken. Och blicken du bara såg med ett halvt medvetande.
De betyder kärlek. 

/Jenny 


En helt vanlig dag

Fast dagen har ju knappt börjat än, så den kanske blir alldeles extraordinär iallafall. Vem vet?!

Igår kväll gick jag en promenad med Emma. Det var faktiskt ett riktigt behagligt höstväder för att vara mörkt och kallt och blåsigt ;). Man är inte bortskämd med att kunna träffa kompisar. Ännu mindre bortskämd är man att ha en vän som bor cirka två kvarter bort. det har faktikt aldrig hänt. Men ingen är gladare än jag att få lite tjejtid och pratstunder utan att mannen är i närheten. Han gör nämligen inte ett särskilt lyckat jobb som tjejkompis. Vilket i och för sig är en komplimang till hans maskulina sida.

Plockade lite valnötter igår som ska få ligga och torka till sig. Blir nog lagom till jul. Fler lär det bli också när de faller utanför fönstret. Man får akta så man inte får de i skallen. Det tror jag skulle göra väldigt ont.

Imorgon är det fredag. Jonas är ledig, jag jobbar. Förhoppningsvis bara under lunchtid men det har jag inte fått reda på än. Tanken är att vi ska äta middag på "min älskade" (host host harkel) Sushi Bar och Mr Sushi är alldeles exalterad över att få reservera bord tlll oss och laga en överraskningsmiddag. Spännande, eller bara äskigt?! nej då, skämt åsido, det kommer nog bli bra. Han tycker för övrigt att Jonas yrke är det mest spännande och pratar om hur coolt han tycker det är. Det är tur att han har respekt för min pojkvän, då kan jag känna mig trygg :P.

Kattslagsmål på gården?

Det ska bli skönt med helg och kvalitetstid. Jag längtar. Men nu är det torsdag och mellan arbetspassen idag ska jag klämma in lite jobbsök. Så otroligt flitigt av mig.

Nu ska jag nog sova en stund till. Det märks att det blivit höst. det är mörkt och blött och trist. Och jag sover heeela tiden. Jag tror hösten i Karskrona är en sjukdomsperiod. Eller rättare sagt, höst är en epedimi.

Blås inte bort nu!
/Jenny


Uppskattning

Oj så mycket uppskattning! Inte visste jag att namnsdagen kunde vara betydelsefull. Tack för alla värmande kommentarer. Fick även ett gulligt kort med posten hemifrån och en påse rosa godis. Ett telefonsamtal från mormor och morfar blev det också. Dagen var väl som alla andra dagar egentligen. Den avslutades dock med att vi bestämde oss för att käka på subway, mitt favorithak från umeåtiden. det var ett kärt återseende att sättatänderna i den mackan kan jag meddela.

Tog mig upp 05.45 i morse och cyklade till friskis i regnet för att träna ett spinningpass som min kära Emma höll i. Jag var helt matt efteråt, men nu efter lite frukost och ännu en timmes sömn känns kroppen åter på sin plats. Kul att man är morgonambitiös. Dagen bjuder på arbete som vanligt. Tänkte göra lite nytta på "hålet" genom att förbereda för morgondagens jobbsökande. Jag har inte gett upp på bättre möjligheter nämligen.

Vädergudarna är inte nådiga. De har gett oss blåst och dimma och regn. Jag ser inte fram emot att möta kylan ännu en gång.

Längtar till helg. Men nu är det iallafall mitt i veckan.

Kramar om er alla i regnrusket.
/Jenny

6 Oktober

Det är min namnsdag idag. Bara så ni vet. Namnsdagar är ett sjukt fånigt påhitt.
Vem firar en namnsdag egentligen?

Det var alldeles för länge sedan jag pratade med er på riktigt. Alla. Jag har inte glömt er, tänker på er hela tiden. Familj, vänner och bekanta. Tyvärr är det lite mycket att göra för att jag ska hinna ringa alla samtal jag vill. Men det lugnar nog ner sig tids nog och då ska ni veta att jag kommer ta mig tid för er.

Morgondis
/Jenny

Segast

Jag är segast på att uppdatera. Men jag har prioriterat annat de senaste dagarna. Och det har vart underbart.
Helg med min ängel är det bästa som finns.
Jag återkommer med nya krafter och optimism till veckan.

Puss och kram
Skumbanan
/Jenny

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0